forbiddentought.blogg.se

Mitt liv med ADHD,asperger och personlighetsstörning

Var jag så hopplös

Publicerad 2014-04-29 15:27:02 i Allmänt,

Jag delar med mig nästa del av brevet:
 
 
 
Inför ett utvecklingssamtal i tvåan med hennes tredje lärare sen skolstarten så bad jag läraren att endast plocka fram de positiva sakerna som hon uppmärksammat och berätta dem för Jenny, det andra kunde hon ta med sina lärarkolleger och göra en handlingsplan runt och sen informera oss föräldrar. 
 
Jag tyckte det var dags att få upp min dotters självförtroende, för nu var det ont i magen, huvudvärk, vill inte gå till skolan, hennes självkänsla var i botten och hon började prata om att det skulle vara bättre om hon inte fanns… 
 
Hon var nu 8 år skolan borde fortfarande vara det roligaste som finns!
 
Detta var läraren helt med på och min uppfattning var att hon förstod poängen med det.
 
Läraren gjorde ett försök… trevande berättade hon att, Jo du har blivit väldigt bra på att skriva bokstäver, riktigt snyggt och prydligt är det… MEN… du måste lära dig att sitta still! Du måste skärpa dig och koncentrera dig under matten, sluta prata och springa ut och in under lektionen osv.. 
 
Jag tappade hakan över lärarens svada och min dotter ställde sig upp och gick ut, ledsen förtvivlad och frustrerad, Nertryckt igen! Jag satt kvar, och min enda fråga till läraren var: Varför? 
 
Jo.. men du måste förstå att det är mitt ansvar att ta upp saker som inte fungerar… och det är helt hopplöst… hon sitter aldrig still, hon kan inte vara tyst, hon springer ut och in från klassrummet… är det inte toalettbesök så måste hon ut och dricka vatten o bla bla etc osv… 
 
Jaha sa jag.. har du tänkt på att hon kanske har något neuropsykiatriskt t.ex. ADHD så hon kanske inte kan rå över detta.. har det slagit dig?
 
Läraren såg ut som ett frågetecken skakade på huvudet och sa följande. Jag har under alla mina år i skolan aldrig varit med om något liknande och ADHD och sådant vet jag inget om! 
 
Då var det min tur att ställa mig upp och gå.
 
På väg hem från det mötet gick jag förbi rektorsexpeditionen… 1 månad senare fanns inte den läraren kvar. Jag tackar innerligt den rektorn för att hon räddade andra barn från en intolerant och inkompetent lärare.
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela